Utflykter

Fuji

Vet inte om det framgår hur feg jag innerst inne är i den här bloggen? Försöker aktivt att jobba på det där, för jag hatar hur den krymper min värld. Inte riktigt än, men om två, veckor har jag varit här halva min tid i Tokyo. Och inte en enda gång har jag tagit mig för att åka utanför på egen hand trots att längtat efter landsbygden. Fy fan vad långt inne här utflykten satt. 

Men i förrgår hände det. Okej jag erkänner att jag noga kollat upp tider och antecknat möjliga avgångar i mitt block. Gick till och med i måndags och frågade om jag fattat på terminalen. Är det bara jag, eller gör folk det? 

I alla fall. När jag mediterat på morgon gick jag hem, packade med mig mat, frukt, kameror, film, handduk, en varm tröja och laddade batterier som om jag skulle vara borta en månad. Sen gick jag till Tokyo Station. Köpte en biljett till Kawaguchiko och en annan från.

IMG_6979 copy.jpg

Att ta bussen till Kawaguchiko tar lite drygt två timmar. Har tagit för vana att använda timern på telefonen eftersom jag inte fattar vad de ropar i högtalarna. Och vägen är dit är så fin. Ju längre bort från Tokyo, ju bergiare blev det. Till sist kunde en skymta det mäktigaste av alla, Fuji.

Kom fram till den minsta lilla turistiga by du kan tänka dig. Promenerade först bara en lång stund mellan butikerna som var fyllda med fula souvenirer. Fascinerades av mängden på dom. Men alla såg bara bleka och fjuttiga ut i förhållande till den riktiga Fuji vars fot täckte mycket större yta hela än byn. 

IMG_7084 copy.jpg

I området kring Fuji finns flera sjöar. Kawaguchiko är en av dom och är nog den som ligger närmast en station. Lite mer än två kilometer. 

Gick dit, åt maten jag hade med mig på min handuk och inväntade skymningen. Gott så.

IMG_7109 copy.jpg
IMG_7118 copy.jpg
IMG_7152 copy.jpg
IMG_7178 copy.jpg
IMG_7182 copy.jpg
IMG_7199 copy.jpg
IMG_7197 copy.jpg
IMG_7211 copy.jpg
IMG_7219 copy.jpg
IMG_7220 copy.jpg
IMG_7236 copy.jpg

Björkö

 
 
 
 
 
 
 

Kommer inte ha mycket till semester den här sommaren, har totalt sju dagar jag kan ta ut varav jag redan tagit ut en, en annan ryker på onsdag när jag ska tillbaka till Stockholm och göra en grej. Resten tar jag väl i typ augusti. Men jag misströstar inte. Jag har investerat i en ny cykel sedan jag sålde min gamla för inte så länge sen och med den tänker jag glida runt hela Gebege.

Seriöst, att packa väskan med matsäck och cykla planlöst eller med ett mål är top tio det bästa jag kan komma på att ägna en helg åt. Det är en sådan enkel men otroligt fin sak jag saknat då jag inte var i Sverige förra året och det är lite som om jag har tusen platser att ta igen. På ett bra sätt.

Igår släpade jag med mig Andeas, känd från Valborg, till Lilla Varholmen där vi tog en färja över till Björkö. Hittade en idyllisk liten bukt och åt mitt bananbröd och två sorters surdegsbröd som Andreas bakat, plockade snäckor, övervägde att bända upp ett ostron och lagade min cykel vars nav på bakdäcket hastigt började krångla och kedjan kärva och var ett tag helt obrukbar men som löste sig tack vare Andreas + snäll butiksägare, tills det började skymma. 

Vi firade Valborg

Idag på dagen är den en vecka det var Valborg. Lara var ju här och jag gjorde vad jag kunde för att lära henne hur en firar från morgon till kväll. Först: äckligt fet frukost för att kunna va i form hela dagen. Alla vet att kurrande magar förstör allt. Så jag stekte fattiga riddare och ställde fram allt gott som fanns hemma. Till detta vrålade Sköna Maj och Vårvindar friska på högsta volym ur mina högtalare. Inget mot en äkta kör men fan, en tar väl vad en har.

Aa du fattar ju. Mkt mäktigt och festlig var det. Från och med nu kan du klicka på låten under så bjuder Håkan på lite bakgrundsmusik till kommande bilder. 

 

Efter frukost, som åts närmare lunch, la vi oss och *flamsade* i sängen. Fuldansade till taktfasta låtar vi mindes från tonåren och tog en kort nap men här har klockan hunnit blivit typ fem.

043017_9546.jpg

Då möte vi upp Kerstin och Andreas för att åka till Brännö. Jag hade en idé om att vi kanske kunde kolla på en brasa där men när jag frågade en tjej som arbetade i caféet på båten som i sin tur frågade kaptenen, fick vi beskedet att det inte fanns någon. 

Först efter kom jag på att blandat ihop högtiderna. Det är ju på Påsken alla öar tävlar mot varandra om vem som kan bygga den högsta traven med fjolårets löv och grenar. Redan nu har ju jakten på virke inför nästa år börjat. Hade glömt de. 

Plan B blev att vi kunde kanske göra en upp en egen, liten och lagom eld? Men även den idén blev förstörd för då var upptagna med att räkna upp våra eld relaterade meriter att vi åter hamnade på fastlandet och fattade ing-en-ting. Hahah. Fråga mig inte hur men vi åkte förbi Brännö och hem igen. Kanske lika bra det. Vet inte.

Googlade nu frenetiskt på våra telefoner på om det fanns någon eld som vi skulle kunna hinna se och kom fram till att Härlanda Tjärn skulle tända sin brasa klockan åtta. Så då åkte vi dit.  

Den brasan var dock så liten att det är högst tvivelaktigt om det ens är tillåtet att kalla den för brasa. Utan att veta måttangivelserna vill jag hävda, vänligen men bestämt, att den här hamnar under kategorin lägereld. Alternativt bara en låga.

Men kolla på dom. <333 Och detta:

Här klämde vi kakor och delade på en flaska vin som en på Valborg bör.

Och det var den dagen. Tack för den och för de finaste vännerna jag känner. Det var trots allt, den bästa failade Valborg jag firat <3 Det här tycker jag vi kan göra om alla år.

Ljungagården

Godmorgon gulliga! Förra veckan hittade Bea ett löjligt billigt perstorpsbord på Blocket. Enda haken var väl att det fanns i typ Fristad, vilket är över fem mil från Göteborg. Men vi ba, fuck that och i fredags lånade vi Beas mammas bil och gjorde en utflykt av det. Vi = Bea, Kerstin och jag.

Här hade kartan i mobilen väglett oss helt fel och Bea fick ringa upp annonsören och be om en bätte rutt medan övriga tog tillfället att ta en fotopaus. Började bli så hangry nu och ville bara komma fram.

Bea trodde att hon gjort upp affärer med en vanlig privatperson men så visade det sig att kvinnan i annonsen gjort om hennes lada till en enorm vintage-butik. Lungagårdens Allehanda hette den och om vi var på väg att bli arga pga hunger, glömde vi av det helt och hållet när vi klev in här. Aa du förstår ju:

Kerstin fann ett par solglasögon och jag hittade bland annat det här. En fin vas och en lärobok i botanik. Vet inte om det var för att hon ville ge oss generös första-gången-som-besökare-rabatt eller var det var, men fick allt vi pekade på för nästan ingenting.

Fun fact är att jag får så ferruktsnsvärt svårt att fokusera, framförallt tappar jag talförmågan, när jag behöver mat och även om jag betalade för boken glömde jag givetvis kvar den butiken. Orkante. Men gulliga ägaren uppdagade detta och igår fick jag hem den genom brevinkastet. Tack för det <3

Om du befinner dig i trakterna och tycker om att handla i andrahandsbutiker borde du verrkligen åka hit någon gång. För tillfället verkar det bara vara öppet på helgerna men längre fram kommer de nog vara det oftare. 

På vägen hem åkte vi förbi Borås, fikade på ett fik vid Viskan och gick in i fler secondhand-affärer. Köpte årets bästa byxa men med något för bred midja och nu tänkte jag sätta mig ner och fixa det. Om jag får till det kanske jag lägger upp det på bloggen. Håll tillgodo!

Vrångö

Det tog längre tid att vänja sig vid det gamla än jag tänkt. Visste att det inte skulle bli enkelt och jag var rädd att återuppta destruktiva tankemöster. Och det har väl gått sådär. Inte med samma sorts intensivitet som drev mig till beslutet att jag var tvungen att åka iväg, men ändå tillräckligt stark till att inte titta till den här lilla platsen, bloggen alltså.

Jag var som Beata när vi var på Vrångö och ba: hoho - är det någon här inne??

Har nog inte skrivit in adressen i webbläsaren och kollat statistiken på en vecka pga skör. Men tog mod till mig nu på morgonen och blev glad att när jag såg att ni inte verkar ha gett upp hoppet och har tålamod med mig :') <3

Ännu en mkt symboliskt laddad bild för att göra allt ännu tydligare. 

Vill be er att hålla ut lite till och säga att jag ska skärpa mig. Du ba: jajaja, se så, sluta snacka nu. Jag ska. Snart! :))))