Syster

v.24

- Hallå, var håller du hus?? undrar du. Den här veckan bor jag här! På Kärralundsgatan som ligger nånstans mellan Lunden och Torp hemma hos Cecilia och Tony. Jag mammar två katter och ett tjuogtar blommor medan min syster och hennes kille är på semester. Hasar runt på deras parkett och byter rum i tid och otid. 116 km2 ger så många möjligheter att jag blir helt splittrad. 

Brer ut mig på soffan samtidigt som jag lagar något på spisen samtidigt som jag låter balkongdörren stå på vid gavel och bjuda på svalkande vindslag. Så håller jag på. Kissar på ena toaletten och duschar i den andra. Badkaret i det tredje lockar men har ännu inte satts i bruk.

Slänger in dessa bilder på Cecilia när hon strök och jag hjälpte henne att sätta upp gardinerna som varit med så länge vi kan minnas och hängde en gång i tiden i vardagsrummet hemma hos mamma när vi var barn. Det är stor på nåt sätt. Nu är hon 29 och jag blir snart 25. Knäppt ju.

Grå <3

Men till något helt annat: gullot/låtskivaren/sångaren Joar Sylvan som ligger bakom Kom jag lovar skev till mig och undrade om jag ville ingå ett samarbete. Klart jag ville och nu pryder min bild omslaget till singeln Bär mig på bröstet som släpptes på spotify igår! Lyssna på den. Nu!

 

Skolor och zen

Nä men alltså det här håller ju inte. Är obviously inte kapabel till att ta hand om den här bloggen längre. Kanske beror det på att jag inte reser och har blivit hemmablind. Vet inte. Ser inget underhållsvärde i något. Eller så beror det på våren. Tycker att jag blir likadan varje år. 

Med våren kommer vad som känns som hundra deadlines som ligger mellan mars och maj. Det brukar resultera i tre månader med tunnelseende. Kan inte ta in något som inte berör det jag söker och sen är det som om hela mitt liv hänger på någon jurys besked. Intellektuellt vet jag att det inte är sant men emotionellt känner jag mig livegen av det.

Borde väl som bloggare ta mitt ansvar och inkludera er i min vardag men när det handlar om sånt här vågar jag inte nämna något om det inte alls är säkert eller så tänker jag att det är onödigt att ta upp sånt som kanske inte ens blir av? Haha, jag lägger ner nu. Det här går väl till historiens mest kryptiska inlägg någonsin. 

Lol. Såg nu att Flora skrivit en krönika om exakt detta och hur jobbigt det kan vara. Läs den! Skillnaden är väl att jag söker två saker, varav den ena kräver att jag även söker en hel del ekonomiskt stöd. Det andra måste jag plugga på och skriva ett bra reslutat på ett prov då jag saknar en viktig merit. Den ena sätter punkt på utbildningen jag påbörjat medan den andra innebär att jag behöver starta om på nytt. Och jag vet helt ärligt inte vilket jag helst vill. Eller vad som är 'bäst'. Velar och väger alternativen mot varandra hela tiden. Det äter upp mig.

Har hängt mycket på Hagabadets spa i Sannegården på sistone i hopp om att hitta zen och skingra tankarna. Mest själv men en torsdag släpade jag med mig min syster. Ligger här, plaskar, vaggas i en avslappningsstol, svettas eller stirrar tomt upp i taket till tonerna av brusande vatten och hissmusiken i högtalarna.

Det var väl det. Stå ut med mig och håll tummarna okej <3 

Galentines Day Pt. II

 

Okej här kommer del två i hur jag firade Galentine! Egentligen finns det ett stort hål i den här dagen som aldrig dokumenterades. Någonstans mellan att jag åkt in till stan för att skämma bort mig själv med bh / trosor / blommor och att jag gick på bio, mötte jag upp John som jag lärde känna redan på gymnasiet men som tillfälligt flyttat till Umeå för att studera. Bjöd honom på en bit mat hemma hos mig i alla fall. Haha. Du får föreställa dig det för ditt inre och med det sagt så snabbspolar vi till hit:

 
 

Såg hur som helst Suffragette på Biopalatset. En lite spontan bokning som innebar att vi fick sitta på första raden. Knäckte nästan nacken men har aldrig tidigare upplevt mig så NÄRA filmen. Fysiskt obviously, men mest metalt. Att jag liksom befann mig mitt i handlingen. Bioduken drog in mig med dess dragningskraft helt och fullt. Blev både arg och ledsen, grät kanske några tårar. Kan va ett knep! 

Sen hamnade vi här. I hissen som gick upp till takvåningen på Riverton Hotell. Satt sen i deras skybar bredvid snicksnackade, lite nyrika sällskap. Tänkte först beställa varsin drink pga anledningar men så tittade min syster mig djupt in i ögonen och sa: Ska vi inte bara ta te då? Te och nattamacka. Så kändes det som att vi var tolv respektive sexton igen, när vi varje kväll drack Earl Gray på golvet i vardagsrummet för det var en lite av en ritual hemma hos oss som barn. Hos pappa åtminstone.

 
 
 
 

En måste faktiskt inte dricka starka saker för att råka befinna sig på ett ställe som serverar det. Det går lika bra med typ te. Eller en syrlig juicedrink. Tyckte i alla fall det här var en så himla bra avslut på min Galentine. Att sitta längst upp och blicka ut över vår hemstad. Peka på platser och prata i genom viktiga och oviktiga grejer. Typiskt jättebra kväll. Tack för den <3

 

Mamma Grå

 

I söndags var jag hemma hos min syster för att klappa och kela med den här katten. Hon är en omhändertagen hitte-kisse som vad en vet fött åtminstone en kull = Mamma grå. Lilla livet <3 Var på bristningsgränser till att börja böla när jag såg henne pga de finaste gråa skiftningarna och den mjukaste pälsen en kan föreställa sig. Puh!

 
 

Min syster Cecilia!

 

När jag samlat mig gick vi ut och strosade i området kring Redbergsplatsen / Örgryte. Pekade på de raraste radhusen och paxade bungalows för framtiden medan vi åt några Riesen. Kan på riktigt ersätta detta med tv. 

Gå och glo på fasader ger mig samma tillfredsställande stimulans av intryck. Plus tycker så mycket om den här tiden på året. När en har två, tre lager kläder, öppen kappa och den svala luften som är så skön att komma ut till och komma in och hem från. Det kan vara såhär helst alltid. Överväger seriöst att flytta till kyligare breddgrader.

 

Bio Roy + Pride

 

Min syster är i stan och vi gav en bio-upplevelse till vår pappa i julklapp och igår var vi och såg PRIDE tillsammans på Bio Roy! Är fortfarande glad i hela kroppen efter att ha sett den pga den var så fin. Två timmar av pepp, solidaritet och kamp över intresse-gränser gav lite hopp och näring som behövs i den här politiska depressionen. Åtminstone för nu. Lite kul är att Flora, precis som vi, såg den igår och har skrivit så väldigt bra om den här. Så länkar helt enkelt över er dit!

Fick för övrigt en oproportionerligt stor crush på Joe som spelas av George MacKay och nu vill jag bara se filmer som han är med i haha. Känner mig som tjejen som tapetserar sitt flick-rum med idol-plancher och dagdrömmer mest hela tiden. Bara en sån sak. Bra film!