Cornelia

Yamanakako lake & Fujiyoshida

Aa här kommer ett riktigt krispigt inlägg från när Julia, Cornelia och jag kämpade oss till Yamanakako, en annan by kring den största av fem sjöar som ligger vid Fuji. Inte helt lätt att ta sig dit utan bil, de flesta bussturer från Tokyo går bara till Kawaguchiko men där jag var för en bara en månad sen och av de få som går är många uppbokade i förväg av turister för att det är typ högsäsong nu.

Fattar verkligen varför det är det och det var fint att komma tillbaka, se hur allt förändras på så kort tid. Som att träden helt bytt färg och andas oförorenad luft.

IMG_9091 copy.jpg
IMG_9099 copy.jpg
IMG_9076 copy.jpg
IMG_9050 copy.jpg
 
IMG_9044 copy.jpg
 
IMG_9048 copy.jpg
 
IMG_9038 copy.jpg
 
 
IMG_9105 copy.jpg
 
IMG_9139 copy.jpg
 
IMG_9149 copy.jpg
IMG_9163 copy.jpg
IMG_9178 copy.jpg
IMG_9197 copy.jpg
 
IMG_9215 copy.jpg
IMG_9213 copy.jpg
IMG_9238 copy.jpg
IMG_9258 copy.jpg
IMG_9376 copy.jpg
IMG_9370 copy.jpg
IMG_9275 copy.jpg
IMG_9280 copy.jpg
 
IMG_9286 copy.jpg
IMG_9294 copy.jpg
 
IMG_9360 (1) copy.jpg
IMG_9296 copy.jpg
IMG_9325 copy.jpg
IMG_9314 copy.jpg
IMG_9359 copy.jpg
IMG_9354 copy.jpg

På vägen tillbaka ville vi hitta ett ställe äta på i Fujiyoshida innan skulle sätta oss på tåget som tar två och en halv timme in till Tokyo och hamnade kanske på en av den finaste restaurangen som fanns. Värmde våra frusna fötter och tår på det uppvärmda golvet och åt och åt och åt. Tack för det.

Lite av kusten i Kamakura men mest en historia om en mobil

Åå godmorgon på er. Idag är jag litet vrak. Jag ska berätta allt som hänt i detalj. 

När jag vaknade igår morse hade min mobil inte laddat under natten, gluggen till kontakten glappar ibland av någon anledning. Var uppgiven över det ett tag men vet ju att det inte är mycket att hänga upp sig på. Bara att borsta bort dammet med en mjuk pensel och vänta ut. Det brukar hjälpa. Mest lite meckligt då Julia, Cornelia och jag gjort upp planer på att göra en dag och en kväll i Kamakura, en gullig grannortort till Tokyo, men aa. Vi gjorde som alla tidigare generationer gjort. Bestämde en tid och mötesplats och hoppades på att inget skulle hända mellan A och B. 

Det gick bra. Ibland undrar jag om det är trots eller på grund av sin brist på kommunikationsmöjligheter, som det är den överlägset bästa metoden? Vi hittade varandra och Julia som bott i Japan i två omgångar tidigare tog oss till det här stället. Ett superfint fik som hade flera vegan-alternativ. Om jag hade vetat om det hade jag nog inte proppat i mig så mycket mat hemma. Men, men.

IMG_6633 copy.jpg
IMG_6628 copy.jpg
IMG_6630 copy.jpg

Kolla vad gulliga dom är när dom äter. 

IMG_6624 copy.jpg

Jag köpte bara en kaffe men andra beställde varsin bricka med mat. En med sojabitar och en annan med tofubiff och tillbehör för en dryg hundralapp. Mm.

IMG_6625 copy.jpg
IMG_6626 copy.jpg

Medan dom åt pillade jag med mitt portabla batteri som jag hade med mig och nu gick mobilen att ladda. Märkligt men sant och jag blev obeskrivligt lättad.

Sen strosade vi på stan som turister gör bäst.

IMG_6681 copy.jpg

Och lite senare kom vi ut här.

IMG_6688 copy.jpg
IMG_6694 copy.jpg

Hade inte sett havet på över en månad och det var helt och hållet vindstilla. <3

IMG_6697 copy.jpg
IMG_6708 copy.jpg
IMG_6718 copy.jpg
IMG_6719 copy.jpg
IMG_6725 copy.jpg

Någon hade ristat hjärtan i sanden och skrivit 'bajs'.

IMG_6732 copy.jpg

Vi korkade upp vin och la fram allt gott vi kunde hitta på 7eleven. Vill egentligen inte rimma, med chokladen var HEAVEN. Aa. Det var den. 

IMG_6742 copy.jpg
IMG_6739 copy.jpg
IMG_6743 copy.jpg

Kvällen var verkligen overkligt fin och medan jag var totalt upptagen av stunden tog vinet slut.

svart.jpg

"Surt" sa kroppen när jag reste mig upp och vi skulle gå.

IMG_6757 copy.jpg

Och på vägen tillbaka in mot stan tappar jag mobilen, som annars alltid har skal, men som jag tagit av just idag, i gatan och glaset spricker i tusen bitar som jag skär mig på och börjar blöda.

Men jag blir inte arg. Eller ens ledsen. Bara oändligt trött på mig och mina klumpiga händer. I en bar torkar jag dom på en handduk och någon kommer med plåster. Vi googlar på reparatörer en stund, Julia och Cornelia tar varsin öl, sen skiljs vi åt på stationen och åker hem.

Idag är idag och när jag publicerat detta ska jag 1. äta något 2. tvätta mig och klä på mig 3. hitta till ett lämpligt ställe och lämna in mobilen på lagning.

Sen. När jag gjort det ska jag tillåta mig att vara bakis.

Took a train to Kamakura yesterday. I had a lovely evening by the beach but meanwhile I was busy being happy, I reached the bottom of my bottle of wine. Later I had to deal with a broken phone that I dropped on the street on my way back. Today am I taking care of that miserable screen.

Tracing the roots

När Maya och jag var på Dai Kei och åt blev vi tipsade om att besöka en marknad med gammalt hantverk som skulle vara till helgen. Maya kunde inte gå men när lördagen kom mötte jag upp Cornelia. Vi vred och vände på kartan säkert i tio minuter innan vi lyckades lokalisera den enormt stora och gamla industrilokalen vid Takeshiba station där Studio Lotus hade en våning och som de då och då verkar ha öppen verksamhet i. Kan vara värt att lägga på minnet.

IMG_6188 copy.jpg
IMG_6193 copy.jpg
IMG_6190 copy.jpg
IMG_6195 copy.jpg
IMG_6208 copy.jpg
IMG_6212 (1) copy.jpg

Trodde verkligen att det skulle vara en sånär vanlig loppis utomhus med entusiastiska hobbysamlare och ton av traditionellt japanskt krimskrams, men så vare bara hipster eliten som sålde superdyra små och nyproducerade kollektioner. Nåväl.

Vi köpte varsin liten keramikvas och delade på en skål hyvlad is med äpple och persika. Det smakade som en kunde vänta sig ganska vattnigt och sött. Gott så.

IMG_6227 copy.jpg
IMG_6204 copy.jpg
IMG_6231 copy.jpg
IMG_6230 copy.jpg

Sen ja vi hejdå till varandra och jag åkte tillbaka hemåt. I ett kvarter intill där jag bor, några enstaka kilometer nordost och en promenad på kanske 20-30 min, ligger Yanesen. Det lärde jag mig igår att det uttals Ya-ne-sen, och inte Yan-sen som jag tidigare trott. Det är ett område som på kartan ser ut som en triangel och består typ bara av gamla hus som står snett och tätt lutande mot varandra. 

IMG_6248 copy.jpg

Tycker att hypade Ebisu och Shibuya är lite som Stockholms söder och att det här är lite mer som Malmös Möllan. Inte riktigt lika uppstyrt men några utspritt riktigt bra konceptbutiker och fik. Även mängder med små tempel. Och på helgen öppnar huvudstråket som ser ut såhär och går tvärs över området.

IMG_6250 copy.jpg
IMG_6246 copy.jpg
 
 
IMG_6264 copy.jpg
 
IMG_6243 copy.jpg
 
IMG_6284 copy.jpg

Priserna är lite humanare här. Mycket är säkert Kinesiskt massproducerad import och jag vet inte om kvalitet är den bästa men aa. Jag älskar att strosa såhär.

Visited two markets last weekend. Studio Lotus at Takeshita station and the open street market in Yanesen. There is so much to see, touch, taste and smell here. I love to stroll my day off like this.