Nästan sista dagen

Hallå, hej jag lever! Lite ledsen att bloggen kommit i kläm men livet kom liksom emellan. Har ju hängt med den Lara sen i torsdags. Om inte det räknas som giltig frånvaro så vet jag ej.

Har så mycket jag vill visa och berätta om helgen men idag gick jag upp obekvämt tidigt och har mest jobbat hela dagen. När jag slutade skyndade mig hem, slängde mig på bussen så jag kunde klämma ut det sista timmarna med henne. Som den sanna vän jag är, släpade jag sen på hennes stora resväska på vagnen mot Saltholmen och mötte henne där.

Kunde ju inte, inte ta ett dopp på vår sista och årets kanske hittills varmaste dag. Det var det enda på Laras lista som hon inte hunnit bocka av ännu och jag rann av svett efter att ha klippt hela halva Lundby kyrkogård med handhållen gräsklippare, modell Klippo. Du som vet kan känna sympati. 

Här kan ni stanna upp och vila blicken på 1) Lara 2) min nya Marimekko-väska. Typ lika kär i båda. 

Det vi trodde var vår sista dag varade till dess att vi nyss sa hejdå till varandra på Nils Ericsson terminalen, men hann inte länge än att åka några hållplatser innan hon ringer och säger att jag ska räkna med en till till middag. Planet är inställt och ett nytt är nu ombokat till imorgon. Alltså <3 

Nu ska stuva ihop lite sås till gnocchi jag knådat ihop själv till oss. Så jävla glad att vi fick en till kväll tillsammans. Vi är nog båda rätt trötta och kommer göra en tidig kväll, men den här gången är jag inte ens i närheten av den utmattningen jag kände sist vi sågs, om ni minns? Tar det som ett bevis på att jag kanske kommit ur min utmattning. Heja! Hoppas att du också kommit ut på andra sidan av Valborg + 1:a maj hel och väl behållen <3