Ode to oats

Overnight oatmeal är väl ingen nyhet för världen längre men i min lilla värld är den det. Vilket halleluja! I den värmen som är här och varit de senaste veckorna har jag helt och hållet struntat att koka havregrynen och rostat solroskärnorna som jag brukar göra hemma och hoppat på trenden. 

För den som mot förmodan har missat så är det hela mycket enkelt och går ut på att blanda och lika mängd gryn med någon mjölk som en gillar Jag tycker om havre och mandel men här köper jag soja tillsammans med lite vanilj och mald kanel. Låter det stå över natten i kylskåpet eller medan jag gör något annat på morgonen om jag glömt blanda kvällen innan. Gröten är således rå och går som den vanliga att variera i oändligheter.

IMG_6434 copy.jpg

På morgonen kan det se såhär torrt ut och då häller jag bara i mer mjölk och mosar en banan. Blir mer krämigt så.

IMG_6439 copy.jpg
IMG_6443 copy.jpg

På det har jag ännu en banan och kakao. Detta är min bas men går ju att lägga till vad som helst som är gott. Kokos, nötter, jordnötssmör, bär osv osv.

IMG_6407 copy.jpg
IMG_6409 copy.jpg

En annan dag åt jag den kalla gröten med ett japansk päron som jag skurit i bitar och kokat ihop med en stump ingefära och lagt i en bruk i kylen. Det brukar alltid hålla under den tiden som jag hinner äta upp det.  

IMG_6405 copy.jpg

Det och ett granatäpple jag hittade i ett träd på promenad. Kollade över axeln, pallade det medan ingen såg och tog med det hem. Sån är jag. Bröt det sen mitt itu och hällde upp kärnorna på en tallrik bredvid.

Overnight oatmeal is my new habit. I mix oats with soymilk, some vanilla and ground cinnamon in the evening and in the morning I put one mashed banana and a little bit more milk. Add another banana and cocoa powder on top. So yum! Compote on Japanese pears and ginger is also a great combo. 

Patisserie de bon coeur

Untitled-1 copy.jpg

Kan en bloggare kasta om bilderna så de kommer helt i o-orning? Jag gör så. Vill bara att detta ska hamna överst. Den sumerer helgen som va och ska bara ha det tycker jag. Egentligen började min lördag här:  

IMG_6371 copy.jpg
IMG_6353 copy.jpg

Mycket om Maya nu. Men förra lördagen mötte jag upp henne och henens mamma på Musashi-Koyama station i Shinagawa. Inte långt därifrån ligger blomsterbutiken Tranship. De är nämligen nyinflyttade i deras lägenhet och ville ha hjälp med att hitta växter till en djup fönsterbräda. Jag ba, I'll be there!

IMG_6380 copy.jpg

Om det är något jag kan gå igång på så är det sånt här. Kavlade upp ärmarna på tröjan, tömde ett bord och började arrangera. Tänka höjd och bredd. Kombinera rätt växt med rätt kruka. Så töntigt petig kan jag bli men älskar känslan av att allt stämmer. Mm. Då är det bra. Älskar också butiker som tar sin belysning seriöst.

IMG_6359 copy.jpg
IMG_6375 copy.jpg

Sen rundade vi hörnet och hamnade på konditoriet Patisserie de bon coeur. Enligt min sökmotor betyder det 'bakverk med ett gott hjärta' vilket påminner mig om Pågens slogan men vi kan väl vara överens om att detta är next level.

IMG_6384 copy.jpg

Behöver jag ens nämna att det var gott? Det smakade jättegott. Alltså jättejätte gott. Också kul att köket, eller heter det bageriet kanske? vet du? jag vet inte, höll en kurs i att baka tårtor medan vi smaskade och det kändes som om vi var med i en inspelning av något piffigt program på tv4.

IMG_6390 copy.jpg
IMG_6392 copy.jpg
IMG_6385 copy.jpg

Mätt, belåten och cappuccino-skakig på handen torkade jag sen mina sockerklibbiga händer och mungipor med våtservetterna som är standard på alla ställen en äter på här och så tog vi tunnelbanan hem till nya lägenheten.

Kunde inte ta emot att Mayas mamma bjöd mig detta så jag ville vara bjussig tillbaka och köpte med mig en påse med ingredienser till middagen på vägen. Ska tillägga att jag mkt ödmjukt bett om att se på hur en tillagar japansk omelett, så något annat vore väl knäppt. 

Nu kan jag lite mer om hur en dekorerar en tårta och typ allt om hur en steker äggsmet i tunna lagar och rullar den i pannan i steg för steg. 

Spend last Saturday with Maya and her mum. We were incredibly picky when we were choosing plants for their new apartment and I probably ate the best cake I have ever had. 

Tracing the roots

När Maya och jag var på Dai Kei och åt blev vi tipsade om att besöka en marknad med gammalt hantverk som skulle vara till helgen. Maya kunde inte gå men när lördagen kom mötte jag upp Cornelia. Vi vred och vände på kartan säkert i tio minuter innan vi lyckades lokalisera den enormt stora och gamla industrilokalen vid Takeshiba station där Studio Lotus hade en våning och som de då och då verkar ha öppen verksamhet i. Kan vara värt att lägga på minnet.

IMG_6188 copy.jpg
IMG_6193 copy.jpg
IMG_6190 copy.jpg
IMG_6195 copy.jpg
IMG_6208 copy.jpg
IMG_6212 (1) copy.jpg

Trodde verkligen att det skulle vara en sånär vanlig loppis utomhus med entusiastiska hobbysamlare och ton av traditionellt japanskt krimskrams, men så vare bara hipster eliten som sålde superdyra små och nyproducerade kollektioner. Nåväl.

Vi köpte varsin liten keramikvas och delade på en skål hyvlad is med äpple och persika. Det smakade som en kunde vänta sig ganska vattnigt och sött. Gott så.

IMG_6227 copy.jpg
IMG_6204 copy.jpg
IMG_6231 copy.jpg
IMG_6230 copy.jpg

Sen ja vi hejdå till varandra och jag åkte tillbaka hemåt. I ett kvarter intill där jag bor, några enstaka kilometer nordost och en promenad på kanske 20-30 min, ligger Yanesen. Det lärde jag mig igår att det uttals Ya-ne-sen, och inte Yan-sen som jag tidigare trott. Det är ett område som på kartan ser ut som en triangel och består typ bara av gamla hus som står snett och tätt lutande mot varandra. 

IMG_6248 copy.jpg

Tycker att hypade Ebisu och Shibuya är lite som Stockholms söder och att det här är lite mer som Malmös Möllan. Inte riktigt lika uppstyrt men några utspritt riktigt bra konceptbutiker och fik. Även mängder med små tempel. Och på helgen öppnar huvudstråket som ser ut såhär och går tvärs över området.

IMG_6250 copy.jpg
IMG_6246 copy.jpg
 
 
IMG_6264 copy.jpg
 
IMG_6243 copy.jpg
 
IMG_6284 copy.jpg

Priserna är lite humanare här. Mycket är säkert Kinesiskt massproducerad import och jag vet inte om kvalitet är den bästa men aa. Jag älskar att strosa såhär.

Visited two markets last weekend. Studio Lotus at Takeshita station and the open street market in Yanesen. There is so much to see, touch, taste and smell here. I love to stroll my day off like this.

Dai Kei med Maya

Åh hurrni. Det är mycket som pågår inuti mig nu. På många sätt är den här resan annorlunda alla andra jag gjort och det gör något med mig. Har inte alla dom orden på vad det är som gör att jag känner så ännu men dom kommer väl. Just nu känns det mest. 

Ena stunden är jag otroligt rotlös. Saknar mina vänner. Mina vanor. Havregryn som inte kostar hundra kronor kilot. Värmen som är så kvav att den vibrerar mellan byggnaderna och immar på mina glasögon när jag går ut ur butiker med AC. Det är svårt att komma in i ett land när nästan all kommunicera sker med något slags hinder. Och så gör stora städer mig vilsen. Alla valmöjligheter paralyserar mig. Jag befinner mig i en mångmiljonstad men kommer inte närmare än att jag liksom står snett bredvid.

Men ibland är det som om jag inte bryr jag mig om något av det där. Kan till och med komma på mig själv att tänka att det är lite skönt. Det är konstigt det där. 

IMG_6180 copy.jpg
IMG_6171 copy.jpg

Förra veckan träffade jag i alla fall Maya för första gången. Vi har bara följt varandra på Instagram men när jag satt på flyget hit skrev hon och frågade om jag ville ses. Klart jag ville det och en onsdag efter att hon jobbat tog hon med mig till den finaste lilla restaurangen jag sett, Dai Kei. Med bara tre bord och det var lite som att komma hem till någon mer än att vi var var ute och åt.

Menyn finns bara på japanska med Maya förklade att det fanns ett alternativ med kött och ett utan. Sen kunde en välja bara mat eller mat + någon microbryggt öl / naturvin eller mat + dryck + nåt mer som jag inte minns. Jag valde vegetariskt med vin och det där andra jag inte kommer ihåg för 1300 yen vilket är kanske 104 kronor.

IMG_6164 copy.jpg
IMG_6159 copy.jpg
 
IMG_6154 copy.jpg
IMG_6160 copy.jpg
IMG_6151 copy.jpg
IMG_6185 copy.jpg
IMG_6184 copy.jpg

Så otroligt fin kväll det var. Maya berättade också att allt i restaurangen kunde en köpa, till och med tallrikarna vi åt på om vi ville, att ägarna är ett par som bor precis ovanför, att de byter meny varannan månad och på helgen är menyn utökad med om det var sju rätter, jag tror det var sju, men då tar de bara emot ett sällskap per kväll. Vi bestämde att vi kommer att komma tillbaka.

Saker människor sa till mig innan jag åkte till Japan

Vet inte hur stort underhållningsvärde det här har för er som står utanför och det är mögligt att det är lite tidigt att kunna säga säkert men för egen del tycker jag att jag har haft stor behållning av att bemöta mina egna och andras tankar om hur Japan skulle vara. Som ledmotiv kan ni kolla på klippet och lyssna på Carola när hon sjunger hitten Tokyo.

Hej här kommer bloggens hittills mest fördomsfullaste inlägg någonsin!

 

"I Japan säljs det bara damkläder i storlek 36. Allt annat är liksom specialstorlekar" Stämmer inte. Det är s-xl som hemma. Dock är också skorna s-xl. Det är bara konstigt.

"Trafiken är vild" och "Det är svårt att orientera sig" Stämmer inte heller. Går ju inte likna Tokyo med Gbg heller men även om en gör det så är det inte så illa. Att det är vänstertrafik och en extra fil tycker jag en vänjer sig snabbt vid. Sen är lite som som om de höga husen blir som enorma ljuddämpare. Bruset och bullret är inte alls så påtagligt om en tar sig någon gata innanför de största. Det är också där en hittar de absolut bästa och mysigaste ställena tycker jag. Regel: undvik huvudgator och upptäck bakgator.

Det svåra är inte att ta sig fram, det svåra tycker jag börjar när en är framme. Klen tröst kanske. 

"Du kommer vara jetlagad i en vecka" Stämmer inte! Somnade visserligen sittades på en bänk i en lekpark och sov bort två timmar (!) dag 1 och vaknade av en gammal tant som tydligen hållt ett vaknade öga över mig, undrade hur det var med mig och bad mig sitta kvar medan hon hämtade tre sorters energidryck. <3 Drack en och en halv. Somnade sen tidigt på kvällen och vaknade som om det vore vilken vanlig dag som helst hemma. Vad det var i dom energidrycken kan en undra.

Nu går jag upp mellan 6.30 och 7 varje morgon utan problem och tar en promenad. Det är det enda tiden jag står ut med att vara utomhus men knappt ens då. Det är så Himla varmt här. Och kvavt. Är uppriktigt ledsen att jag inte får vara med om svensk höst i år heller. Det är då jag trivs som allra bäst. Åå. Hoppas ni har det bra de är hemma. <3

"Alla är mycket kortare och du kommer känna dig som en jätte" Stämmer inte. Jag är 168 cm lång och jag upplever mig inte som en skyskrapa bland hyddor i mängden. Tycker typ inte att det är så stor skillnad? Lite kanske. Inte så mycket på längden men många är liksom tunnare? Jag vet inte. 

"Det är omöjligt att undvika kött/fisk i maten" Okej detta är klurigt. Speciellt om en inte kan språket vilket jag inte kan. De allra flesta har bilder i menyerna och det gör det hela något lättare. Men inte ens på japanska verkar de helt greppa vegan-konceptet? Generellt tycker jag dock det är enklare med små och lite udda ställen än på mer uppstyrda restauranger. Vad jag inte räknat med att de känns som om de tar illa upp när jag frågar om det är möjligt att modifiera en rätt. Tycker inte om att kränka Japanerna som är så gulliga mot mig. ):

"Människor kommer vilja ta kort på dig som blond heela tiden" Stämma inte. Eller det kanske sker bakom min rygg. Det vet jag inte, Men det har hänt en gång på en vecka och då råkade jag av misstag gå mitt ni i ett pågående portätt. Ops. Däremot kan jag ana att det snicksnackas en del. Blickar och några ord sådär. Det gör mig lika delar oerhört vetgirig som smått irriterad. 

Kommer väl får äta upp detta senare men aa det är mina iakttagelser. Vad människor inte sa till mig men som är en påtaglig skillnad är att det liksom finns en oskriven regel, västerlänningar mellan. Det uppstår situationer på övergångstälten, i parken eller i varuhuset då jag möter någon som till det yttre liknar mig. Och nu spekulerar jag bara. Men jag har en känsla av att den jag möter tänker att vi har mer gemensamt eller alla andra vi möter. Enbart grundat på våra utseenden. Hänger du med? Det har jag aldrig varit med om tidigare. Vad gör jag? Hur ska jag bete mig?